4,4 miljoner om hur lärare pratar om kropp, vikt och hälsa

Hur påverkar debatten om den så kallade fetmaepidemin lärare och elever i idrott och hälsa. Forskare vid Örebro universitet, Högskolan Väst och Göteborgs universitet har fått 4,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur lärare förhåller sig till kropp, vikt och hälsa.

”Fetmaepidemin” eller ”fetmakrisen” genomsyrar både forskning och offentlig debatt om hälsa. Skolan sägs ha en viktig roll när det gäller att motverka den, säger Mikael Quennerstedt, professor vid Örebro universitet.

Han tillhör den grupp forskare som ska undersöka hur det smala kroppsidealet påverkar lärare och undervisning i idrott och hälsa. Hur pratar lärare om kropp, vikt och hälsa? Ifrågasätter de idealen eller bidrar undervisningen till att peka ut den icke-smala kroppen som avvikande?

– Ungdomar oroar sig för sina kroppars storlek och form och allt för många anser sig ha en avvikande kropp, säger Mikael Quennerstedt.

Om vi accepterar fetmadiskursen utan eftertanke riskerar det att leda till strategier som skapar oro om kropp och vikt bland eleverna istället för hälsa och välbefinnande.

Forskarna ska undersöka om det finns exempel på alternativa undervisningsmetoder och sätt att arbeta med idrott och hälsa som inte utgår från att peka ut en viss kroppsstorlek och en viss vikt som problematisk.

De kommer göra intervjuer med lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa på högstadieskolor i Västra Götaland. Frågorna handlar om kropp, hälsa och vikt i undervisningen och hur lärarna ser på olika normer kring kroppar – vad som anses normalt och vad som ses som avvikande och hur de hanterar det i undervisningen.

Dessutom kommer forskarna använda videomaterial från undervisning i idrott och hälsa. Materialet kommer analyseras tillsammans med lärarna för att stimulera till kritisk reflektion.

– Målet är att ge lärare stöd för att kritiskt reflektera över rådande hälsodiskussioner och utforma ett arbetssätt som är inkluderande för alla typer av kroppar och identiteter, avslutar Mikael Quennerstedt.

Källa: Örebro universitet