Näringsdryck kan minska risken för kognitiv försämring vid tidig Alzheimers

Nicholas påbörjade sin forskningsbana redan innan han var färdig med dietistutbildningen. Strax innan examen (2018) sökte Karolinska Institutet en forskningsassistent till ett intressant projekt. Han tog jobbet och pluggade samtidigt vidare till en magisterexamen i nutritionsvetenskap. Ganska snart skapades den doktorandtjänst han fortfarande har, med Miia Kivipelto som handledare.

I sin forskning fördjupar sig Nicholas i hur kost och näring påverkar kognitiv funktion och Alzheimers sjukdom inom multimodala livsstils­interventioner. Genom interventionen fysisk träning (balans, styrka och kondition), kostfaktorer, kognitiv träning, social stimulans samt kontroll och behandling av hjärt-kärlrelaterade värden vill man förhindra sjukdom och bromsa förloppet. Man jobbar multiprofessionellt med råd kring kost och träning baserat på positiva resultat från FINGER-studien och riskfaktorer enligt The Lancet kommissionen.

– Under sex månader kom deltagarna till oss och tränade två gånger i veckan. Varje månad träffade de mig och pratade kost. NNR är grunden, med influenser från medelhavskost och MIND-kosten, säger han.

Deltagarna delades in i tre grupper. En grupp fick enbart träning och kostrådgivning. Den andra gruppen fick även en särskild näringsdryck, Souvenaid, som är framtagen för att användas vid tidig Alzheimers sjukdom. Den tredje gruppen fungerade som kontrollgrupp och fick endast sedvanlig information om kost och träning.

– Vi införde många saker samtidigt – det är ”paketet” som är själva nyckeln. Den individuella interventionen tillsammans med aktiviteter i grupp skapar en positiv spiral. Deltagarna rör sig mer, äter bättre, får mer energi och intresserar sig kanske för nya saker, säger Nicholas.

Efter studien hade gruppen som fick Souvenaid förbättrade hjärt-kärlvärden samt mindre risk för kognitiv försämring jämfört med kontrollgruppen. Kostkvaliteten försämrades signifikant i kontrollgruppen, men var oförändrad i interventionsgrupperna. Nicholas tror att kosttillägget även kan fungera som en påminnelse och förbättra kosten som helhet.

Hjärntillskott på vetenskaplig grund

De flesta patienter han träffar är relativt unga och många känner frustration. Tidig demens kan diagnosticeras, men man har tidigare inte kunnat göra något för att bromsa utvecklingen.

– De söker på nätet och hittar tips och råd om både det ena och det andra – många har provat timslånga bastubad, raw food och glutenfri kost. Vissa har gått ner mycket i vikt och det kan vara problematiskt att komma ur en negativ spiral.

Nicholas förklarar att Souvenaid innehåller de näringsämnen som behövs vid nybildningen av fosfolipider i hjärnan och tanken är att man genom att tillföra mer av dem kan motverka sjuk­domens progression. När omega-­3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer studerats var för sig har de inte gett så stor effekt, men i Souvenaid finns de i en särskilt avvägd kombination och i mängder som är svåra att uppnå med vanlig kost.

Alzheimers drabbar många människor under en lång sjukdomsperiod. Långvarig vård och inkomstbortfall gör att det är en mycket kostsam sjukdom, både för individ och samhälle. Om fler patienter befinner sig i ett friskare tillstånd under längre tid är mycket vunnet.

Inom demensforskning tittar man på time saved – det vill säga hur mycket tid man sparar i sjukdomsprogressionen. Studier visar att behandling med Souvenaid i 24 månader sparar 9–11 månader och ger effekt på bland annat hjärnvolym och kognition.

Ojämlik vård i dag

Souvenaid finns att köpa på apotek och i vissa kommuner och regioner kan den förskrivas. I samband med patientföreläsningar har Nicholas träffat många som själva står för kostnaden. I förhållande till vad sjukdomen faktiskt kostar är 40-50 kronor per dag ett lågt pris att betala, men på sikt kan kostnaden bli hög för en privatperson. Att förutsättningarna är olika beroende på var man bor strider dessutom mot samhällets strävan mot en god och jämlik vård.

Nicholas berättar att lokala beslut om att inte göra produkten förskrivningsbar som regel grundas på gammal data, men att nyare forskning, bland annat Lipi­DiDiet-studien (2022/2023), och den goda kliniska erfarenheten, gör att det finns anledning att ompröva dem.