Nya kostråd sätter baljväxterna på bordet

De svenska kostråden har sett likadana ut i nästan tio år, men i september presenterade Livsmedelsverket ett förslag på hur de nya, uppdaterade kostråden ska se ut.

Grunden är de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in även andra faktorer, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Råden föreslås därför kompletteras med information om hur man kan göra miljösmarta val som bidrar till ett öppet landskap och gynnar biologisk mångfald, liksom hur man med sina matvanor kan bidra till Sveriges matproduktion – ett viktigt ben i den svenska beredskapen.

Ett av de på förhand mest omdebatterade budskapen i de nya kostråden är att vi bör äta mindre rött kött från nöt, gris, får och vilt av hälsoskäl. Rekommendationen sänks från tidigare 500 gram till 350 gram i veckan. Enligt Livsmedelsverkets förslag bör vi i stället lägga mer växtbaserat på tallriken. Mängden grönsaker, frukt och bär bör vara minst 500 gram om dagen med tillägget att vi helst bör äta baljväxter som bönor, ärtor och linser varje dag.

Dietisten Anna Jörnvi, som varit DRF:s representant i Livsmedelsverkets referensgrupp för uppdatering av kostråden, tycker att förslaget känns hoppfullt:

– Det var en positiv stämning under hearingen och en efterföljande diskussion som präglades av samstämmighet. Vi är många som vill göra det enklare att äta hälsosamt och hållbart i Sverige.

Hon tycker att det är särskilt bra att man lyfter in baljväxterna så tydligt i de nya kostråden.

– Baljväxter är ju bra för både hälsa och planet, och är dessutom billigt. Jag hade önskat mig ett siffersatt mål eftersom det annars riskerar att bli svårkommunicerat, säger Anna Jörnvi.

Maria Sitell, kommunikationschef och dietist på Brödinstitutet, tycker att råden känns verklighetsbaserade och väl grundade i vetenskapen.

– Man har verkligen vägt in alla relevanta faktorer; hälsa, miljö, beredskap och handelspolitik. Man betonar också att det inte finns något motsatsförhållande mellan bättre hälsa och ökad svensk livsmedelsprodukTion.

Hon fastnade särskilt för en skrivning  – om vår livsmedelskonsumtion i snitt blir 20 procent mer lik de nya kostråden skulle nästan 5 000 dödsfall i kranskärlssjukdom, stroke, cancer eller typ 2-­diabetes kunna förhindras varje år.

– Det är helt fantastiska siffror som visar vilken kraft det finns i att äta hälsosamt!

De nya kostråden presenteras i början av 2025 efter den remissrunda som nyligen avslutats.

Kjell Olsson, ordförande för DRF, sammanfattar de punkter man tryckt på i sitt remissvar så här:

– Vi har poängterat att vi vill se fler mängdangivelser eller frekvensintag, det gäller bland annat fullkorn, baljväxter och mejeriprodukter. I stället för att skriva ”Ät mer fullkorn” kan man exempelvis få med just de 90 gram för både kvinnor och män som rekommenderas i NNR. Vi tycker även att man gärna kan framföra som råd att byta ut exempelvis vitt bröd och vit pasta mot fullkornsvarianter.

DRF önskar sig också ett förtydligande kring nötter, att det inte är saltade snacks det bör handla om utan naturella nötter. Och vad gäller charkprodukter borde det framgå att rekommendationen även gäller chark av vitt kött.

– Sedan tycker vi att man kan tydliggöra rådet om att ”begränsa” intaget av sötsaker, sockersötade drycker samt av alkohol till att ”begränsa eller helt avstå ifrån”, för att förtydliga att det inte finns några hälsomässiga fördelar av att konsumera dessa livsmedel, säger Kjell Olsson.