Nytt simuleringsverktyg visar hur levnadsvanor påverkar folkhälsan

Hjärt-Lungfonden har, tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat ett simuleringsverktyg NCDSim, där ”NCD” står för ”non-communicable diseases”, eller ”icke smittsamma sjukdomar” på svenska. Genom att analysera data från svenska befolkningsstudier visar verktyget att förändringar inom kost, motion och rökning kan rädda tusentals liv varje år.

De åtta riskfaktorer som i dag är inkluderade i verktyget är rökning, obesitas (fetma) och otillräcklig fysisk aktivitet, samt de fem kostrelaterade riskfaktorerna lågt intag av fiber, fullkorn, grönsaker och frukt samt högt intag av kött och salt.

Verktyget bygger på vetenskapliga data och visar hur små förändringar i vardagen kan få stor effekt på hälsan. Genom att mata in uppgifter om befolkningens levnadsvanor kan forskare och beslutsfattare se hur exempelvis minskad rökning eller ökad fysisk aktivitet påverkar sjukdomsfall och dödlighet.

̶ Det här verktyget ger oss unika möjligheter i arbetet för en bättre folkhälsa. Nu kan vi på ett bättre sätt följa riskfaktorer och påverkan på hälsan i den svenska befolkningen in i framtiden, säger Olivia Wigzell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Simuleringarna visar att upp till 80 procent av hjärt-kärlsjukdomar kan förebyggas genom bättre levnadsvanor. Verktyget bekräftar därmed tidigare forskning och ger konkreta underlag för att visa vilken skillnad förebyggande insatser kan göra för samhället.

Underlag för beslut och åtgärder

Hjärt-Lungfonden hoppas att verktyget kan hjälpa beslutsfattare och vården att prioritera insatser för att förbättra folkhälsan. Genom att synliggöra effekterna av olika åtgärder kan det bidra till att minska antalet sjukdomsfall och avlasta vården.

–  Vi ser en stor utvecklingspotential med simuleringsverktyget, eftersom det steg för steg kan utvecklas vidare genom att inkludera ytterligare riskfaktorer, till exempel alkohol. På samma sätt kan andra sjukdomar läggas till, exempelvis diabetes, säger Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten.

Simuleringar i verktyget visar att:

• Om alla i den vuxna befolkningen skulle äta enligt NNR skulle det kunna innebära en minskning med omkring 107 000 pågående sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om dagens kostvanor behålls. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med 2,9 miljarder kronor samma år.
• Om riskfaktorn högt dagligt intag av salt tas bort, skulle det kunna innebära en minskning med omkring 31 000 personer med cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060, jämfört med om saltintaget är oförändrat. Vårdkostnaderna skulle kunna minska med omkring 0,8 miljarder kronor samma år.
• Om andelen personer som äter för lite fiber, fullkorn samt frukt och grönt minskar med 20 procent liksom andelen som äter för mycket kött och salt skulle det kunna innebära en minskning på omkring 18 000 sjukdomsfall i cancer och hjärt-kärlsjukdom år 2060. Det skulle kunna innebära en minskning av sjukvårdskostnaderna med omkring 0,5 miljarder kronor samma år.

Landningssidan med dokumentationen på Fohms webb