Logo

Annons:

Covid-19 och fetma

Corona virus disease 2019- (Covid-19) pandemin har inte undgått någon, oavsett om man blivit smittad eller inte. Från första veckan identifierades en speciell en riskgrupp, … Läs mer

Corona virus disease 2019- (Covid-19) pandemin har inte undgått någon, oavsett om man blivit smittad eller inte. Från första veckan identifierades en speciell en riskgrupp, nämligen personer som är 70 år eller äldre. Det är de som blir svårast sjuka och som utgör majoriteten av dem som avlider till följd av coronaviruset. I denna grupp återfinns naturligtvis många med åldersrelaterade sjukdomar, som försvårar sjukdomsförloppet. I de äldre åldersgrupperna är fetma dessutom vanligt. Därmed blir fetmarelaterad samsjuklighet en försvårande omständighet.

Fetmarelaterad samsjuklighet

Baserat på data från 2018 i ”Hälsa på lika villkor”, publicerade som öppna jämförelser på Folkhälsomyndighetens hemsida är förekomsten av fetma (≥30,0 kg/m²) bland personer 65-84 år 18 %, och i åldersgruppen 16-84 år uppgår den till 16 %. Längd och vikt är självrapporterade, vilket indikerar att den verkliga förekomsten av fetma rimligtvis är högre.\nSiffror från samma databas visar att förekomsten av övervikt och fetma år 2018 var 61 % bland personer 65-84 år. I åldersgruppen 16-84 år uppgick den till 51 %.\nPersoner med fetma och särskilt de med grad 2 (BMI ≥ 35,0-39,9 kg/m²) och grad 3 (≥40,0 kg/m²) fetma har identifierats som en betydande riskgrupp (1). Sådana personer med svår fetma (≥35,0 kg/m²) har ofta svåra mekaniska problem med andningen och dessutom sjukdomar relaterade härtill såsom sömnapnésyndrom. Personer med svår fetma har också i hög grad sjukdomar, som tillsammans med fetman ökar sårbarheten vid en infektion såsom hypertension, hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Inte sällan har dessa personer med fetma flera sådana sjukdomar samtidigt (1).

Till fetmarelaterade andningsstörningar hör obstruktiv sömnapné (obstructive sleep apnoea, OSA) som ökar med stigande ålder (2). OSA förekommer som andningsstörningar under sömn (sleep disordered breathing) med en prevalens på 30-80 % bland äldre (3). I en äldre åldersgrupp (65-90 år) hade 7,9 % av männen och 4,9 % av kvinnorna allvarlig OSA definierat som ≥30 andningsuppehåll per timme (4). Man fann att förekomsten av bland annat tidigare hjärtinfarkt, angina pectoris, stroke och astma var högre bland dem med OSA, oberoende av kön (4). Tsapanou et al (5) undersökte en populationsbaserad longitudinell kohortstudie, i vilken 1288 män och kvinnor 65 år eller äldre självrapporterade andningsstörningar under sömn. Under 6 års uppföljningstid avled av dessa 18,6 %, HR 1,48 (95 % KI, 1,29-1,70, p <0,0001), justerat för ett antal relaterade demografiska och kliniska faktorer (5).

Vid svininfluensapandemin i USA 2009 (influensa A H1N1) identifierades BMI ≥40 kg/m2 som en oberoende riskfaktor för komplikationer till influensan (6). Vid tidigare utbrott av säsongsinfluensa har personer med fetma (BMI ≥30 kg/m²), som blivit vaccinerad likväl haft en ökad risk för influensakomplikationer jämfört med vaccinerade personer med normalvikt (7). Det amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har därmed identifierat personer med BMI ≥40 kg/m² som en riskgrupp för komplikationer av influensa (8). Även om vi inte har kunskap om det nya coronaviruset torde det inte vara en alltför långtgående slutsats att gruppen med BMI ≥40 kg/m² är en uppenbar riskgrupp för komplikationer av Covid-19.

Påtvingad karantän leder till psykisk belastning

För att begränsa smittspridningen har en tydlig uppmaning utgått om att hålla sig hemma eller gå i frivillig karantän särskilt om man tillhör en riskgrupp och om man har möjligheter härtill med hänsyn till sitt arbete. En av konsekvenserna av att hålla sig hemma är den fysiska begränsningen, som kan innebära minskade möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet. När gymmet stänger blir det därför viktigt att hitta sätt att röra sig med promenader i friska luften och på behörigt avstånd från medvandrande. En annan konsekvens kan vara att man förändrar sitt matintag, vilket kan bero på flera faktorer, på både gott och ont. Förändrade måltidsrutiner och en annan typ av mat, som man inte själv brukat handla, kan innebära både fördelar och nackdelar. Sitter man hemma med gott om tid är det inte fet snabbmat man behöver, utan har kanske till och med tid att laga bra mat, som man annars inte ansett sig hinna laga till. Men mat är ju också ett stöd, som ger tröst och lättnad, när man hamnat i en oviss och oroande situation. Sådana omständigheter kan leda till ökat intag och därmed förvärra fetman. Att fetma är förknippat med dålig livskvalitet är välkänt. De betydande påfrestningar som en påtvingad karantän innebär leder till ytterligare betydande psykiska belastningar på individer med fetma som redan före pandemin hade det svårt att hantera tillvaron.

EASO, (European Association for the Study of Obesity) har på sin hemsida samlat information om Covid-19 generellt och med fokus på fetma (9, 10). På hemsidorna ger man även praktiska råd och tips om hur håller struktur i sin vardag, rörelser för inomhusaktivitet, och hur man kan behålla hälsosamma matvanor och gynnsamt ätbeteende, när man är i karantän. Samtliga verksamma inom hälso- och sjukvården har goda möjligheter att förmedla och individualisera dessa råd även till patienter med fetma som ur flera perspektiv i dessa tider utgör en riskgrupp.

Ingrid Larsson och Stephan Rössner

Ingrid Larsson, Enheten för Klinisk nutrition och Regionalt Obesitascentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.\nStephan Rössner, Apple Bay Obesity Research Centre, Bromma.

Referenser och länkar

  1. Ryan D, Ravussin E, Heymsfield S. COVID-19 and the patient with obesity – the Editors speak out. Obesity 2020, in press doi:10.1002/oby.22808
  2. Sforza E, Hupin D, Pichot V. et al. A 7-year follow-up study of obstructive sleep apnoea in healthy elderly: The PTOOF cohort study. Respirology 2017;22:1007-1014.
  3. Young T, Peppard PE, Gottleib DJ. Epidemiology of obstructive sleep apnea. A population healthy perspective. Am MJ Resp Crit Care Med 2002;165:1217-1239.
  4. Donovan LM, Kapur VK. Prevalence and characteristics of central compared to obstructive sleep apnea: Analysis from the Sleep Heart Health Study Cohort. Sleep 2016;39:1353-1359.
  5. Tsapanou A, Gu Y, O’Shea D et al. Self-reported sleep disordered breathing as risk factor for mortality in the elderly. J Stroke Cardiovasc Dis 2016;25:1524-1531.
  6. Louie JK, Acosta M, Winter K. et al. Factors associated with death or hospitalization due to pandemic 2009 influenza A (H1N1) infection in California. JAMA 2009;302:1896-1902.
  7. Neidich SD, Green WD, Rebeles J et al. Increased risk of influenza among vaccinated adults who are obese. Int J Obesity 2017;41:1324-1330.
  8. https://www.cdc.gov/flu/highrisk/index.htm
  9. https://easo.org/covid-19-and-obesity/
  10. https://eurobesity.org/news/coronavirus/

Publicerad: 2020-04-03

Mest lästa

loading

Annons:

Nyfiken på Dietisten?