Din tarmflora påverkar hur du mår

| |

Kunskapen om samspelet mellan tarmens bakterier och hjärnan ökar. För den med känslig tarm är samspelet till viss del avvikande. Skräddarsydd kost kan i framtiden bli ett sätt att behandla symtomen.

Många känner igen att när vi inte mår bra i magen kan det påverka humöret, och tvärtom: när vi är oroliga, kan vi bli dåliga i magen eller må illa. Psykiska symtom vid tarmbesvär har läkare noterat sedan sekelskiftet 1900. Då ansågs symtomen bero på hysteri. Forskningen om eventuella kopplingar mellan psyke och tarm har pågått sedan dess.
En sjukdom som tros bero på ett avvikande samspel mellan tarm och hjärna är IBS, irritable bowel syndrome, det vill säga känslig tarm. Patienterna har normala resultat vid alla provtagningar men får ändå regelbundet magont, diarréer och/eller förstoppning. En del lider också av ångest och/eller depressiva symtom.

Kopplingen till stress är känd sedan 1940-talet, men förklaringen av sambandet har skiftat genom åren. I perioder har man trott att tarmsymtomen orsakar stress, i andra perioder tvärtom att stress orsakar tarmsymtomen.
– I dag vet vi att båda hållen gäller: hjärnan och tarmen påverkar varandra i ett ömsesidigt komplext samspel, genom det som kallas tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter, specialist på mag-tarmsjukdomar på universitetssjukhuset i Linköping och docent vid Linköpings universitet.

Avvikelser i tarm-hjärna-axelns funktion

På 2000-talet kom en ny hjärnavbildningsteknik, fMRI, som gör det möjligt att undersöka hjärnans funktion. Patienten ligger då i en magnetkamera som mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, något som avspeglar pågående hjärnaktivitet. Man kan till exempel blåsa upp en ballong i tarmen och ser hur hjärnan reagerar på det.
– På så sätt kan vi ringa in vilka delar i hjärnan som hör till tarm-hjärna-axeln, säger Susanna Walter.

Tarmen tar upp de näringsämnen vi behöver, men den ska samtidigt se till att främmande ämnen, som bakterier, inte tas upp i kroppen utan förs ut med avföringen. Tarmen fungerar alltså som en barriär mot skadliga ämnen. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären, och i förlängningen hjärnans funktioner. Forskarnas teori är att de bakterier vi har i tarmen kan producera ämnen som får tarmens försvar att fungera sämre. Tarmen börjar då släppa in dessa skadliga ämnen i tarmslemhinnan. Där aktiveras nervceller som signalerar smärta – patienten får magont.

Föregående

Forskare, patienter och industri i unikt samarbete om mat

Uppdrag för mer kunskap om både ätstörningar och ADHD

Nästa