Geriatriska nutritionsdagarna 2022

| |

Äntligen – efter fyra års uppehåll, på grund av pandemin, genomförde Dietisternas Riksförbunds Sektion inom Gerontologisk och Geriatrisk Nutrition den 26–27 oktober i Stockholm. Konferensen lockade närmare 100 personer.

Ämnena var både aktuella och intressanta. Första dagen inleddes av Maj Rom, projektledare SKR, som presenterade God och nära vård och vad det innebär för alla som arbetar inom vård- och omsorg av äldre. För närvarande pågår det stora genombrott runt om i Sverige i riktning mot en god och nära vård med primärvården som både bas och nav. Själva poängen med omställningen är att hälso- och sjukvården inte bara ska bli mer begriplig och hanterbar för patienterna utan också mer användarvänlig. När det gäller nutrition handlar det om att ett nära samarbete mellan olika professioner runtom patienten måste samverka.

Naman Limani, leg. Dietist, berättade om sitt arbete som projektledare för DRF:s projekt Hälsofrämjande Sjukhusmåltider och om hur viktigt uppdrag vi har att påverka alla patienter på sjukhus om sunda matvanor.

Födelseår påverkar hälsan mest

Dagen avslutades med den hemliga gästen Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri vid Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet. Han är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som arbetar för att öka människors möjlighet till ett gott åldrande. Han delade med sig av sina erfarenheter från befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg där han bland annat skapat en unik möjlighet att studera den allra tidigaste sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom.

Forskningen visar bland annat att äldres hälsa mest har att göra med vilket år man är född och inte hur många år man är. De som föddes i början av 1900-talet hade till exempel inte tillgång till samma välfärdssystem som senare generationer. Dagens 70-åringar har en hälsa som motsvarar tidigare 50-åringars.

Torsdagen inleddes med Per Stjernfeldt Elgestad, leg tandläkare, Akademiskt centrum för äldretandvård. Han talade om tuggförmågans inverkan på livsmedelsval hos äldre. Hans forskning fokuserar på hur tandhälsan påverkar livskvaliteten under hela livet.

GLIM – nytt värdefullt verktyg

Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun, och Ylva Orrevall, leg dietist, docent, Klinisk nutrition, Karolinska Universitetssjukhuset, presenterade hur de använder GLIM-kriterierna för att diagnostisera undernäring ur ett kommun- och sjukhusperspektiv. Det här är ett relativt nytt och värdefullt verktyg för att diagnostisera undernäring.

Sarah Forsberg, PhD i sensorisk vetenskap samt universitetsadjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, presenterade sin forskning om hur Finger Foods kan ge ökad matglädje, självständighet och välmående bland äldre.

FINGER-studien sprider sig i snabb takt

Nicholas Levak, leg dietist, doktorand, Karolinska Institutet, avslutade med att ge oss en inblick i FINGER-studien och hur den sprider sig över världen i snabb takt. FINGER-studien är världens första stora multifaktoriella studie av livsstilsinterventioner. Det studien fastställt är att fysisk aktivitet, hälsosam kost, sociala och mentala aktiviteter samt hantering av blodkärlsrelaterade riskfaktorer är bra för hjärnan och skyddat mot kognitiva sjukdomar.

Arrangörer av konferensen var Josephine Garpsäter, registerhållare Senior alert, Linda Nyholm, projektledare/dietist Nestor FoU-center, Cecilia Svanberg, dietist Växjö kommun, Susann Engström, dietist Skellefteå kommun Naman Limani, projektledare Hälsofrämjande Sjukhusmåltider, DRF.

Text: Janina Blomberg, ÄTUP

Föregående

Ny version av Matguiden

Hjärnceller framkallar feber

Nästa