Hållbar kost för människa och planet

| |

Forskare från Lunds universitet och RISE har undersökt hur den kost som Eat-Lancetkommissionens rapport föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar på värdefulla hälsofördelar och minskad risk för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer, om vi följer mer hållbara kostvanor.

Studien är publicerad i The American journal of clinical nutrition.

Ohälsosamma kostvanor, sjukdom och vår planets sjunkande hälsa är starkt sammanflätade. I januari 2019 offentliggjordes Eat-Lancetkommissionens rapport där 37 experter inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 länder på vetenskaplig grund beskriver hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens knappa resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050. I rapporten har forskarna utifrån sex olika områden – klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning och försurning – sökt svar på hur kosthållning och ett mer hållbart livsmedelssystem kan förbättra vår miljö och hälsa.

– Rapporten föreslår en radikal förändring av vårt nuvarande livsmedelssystem och att en omställning av vår kosthållning kan leda till förbättringar inom alla de områden som analyserats och på så vis leda till en hälsosam och miljömässigt hållbar utveckling för den växande befolkningen, men än så länge har inte Eat-Lancetkosten utvärderats tillräckligt. Vi ville vetenskapligt undersöka hur den kost som rapporten föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar tydligt att Eat-Lancetkosten kan kopplas till lägre risk för död i förtid, säger Anna Stubbendorff, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.

Med Eat-Lancetkosten angav forskarna globala målvärden för ett dagligt intag av ett urval av olika livsmedel. Denna kost består av mycket fullkorn, grönsaker, frukt, nötter, frön och baljväxter, och mycket mindre kött, socker och mättat fett jämfört med dagens konsumtion. Med teoretiska beräkningar uppskattade forskarna även kostens förbättringar för människors hälsa och livslängd.

Särskilt poängsystem

I den aktuella studien har forskarna vid Lunds universitet studerat totalt 22 421 deltagare från Malmö kost- cancer-studien och undersökt kopplingar mellan kosten och hälsa. Genom att skapa ett särskilt poängsystem som anger hur stora likheterna är mellan individers matvanor och Eat-Lancetkosten kunde de dela in deltagarna i fem grupper. Ju högre följsamhet till Eat-Lancetkosten desto högre poäng enligt forskarnas modell.

Under en genomsnittlig uppföljning på 20 år undersökte forskarna sambanden mellan deltagarnas kost och dödlighet. Sambanden  justerades för faktorer som till exempel rökning, fysisk aktivitet, BMI och hög alkoholkonsumtion. Individer med ett matintag som i högst grad följde Eat-Lancetkosten hade 25 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med individer i gruppen som var minst följsamma. När forskarna undersökte specifika dödsorsaker kunde de koppla Eat-Lancetkosten till 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 24 procent lägre risk att dö i cancer.

– Även när studiedeltagarnas kosthållning låg långt ifrån målsättningarna för Eat-Lancetkosten såg vi en tydlig skillnad i risken för total dödlighet, redan när deltagare nådde till hälften av målet, säger Anna Stubbendorff.

Anna Stubbendorff hoppas att studieresultaten, liksom modellen med poängsystem, framöver ska kunna användas av andra för att utveckla mer hållbara kostriktlinjer. I nästa steg vill forskarna studera kosten vidare med fokus på näring.

Publikation
Development of an EAT-Lancet index and its relation to mortality in a Swedish population
The American journal of clinical nutrition, november 2021.

För mer information kontakta: Anna Stubbendorff, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi Lunds universitet och Forskarskolan Agenda 2030, Lunds universitet, 0733-865700, anna.stubbendorff@med.lu.se,

Modell för poängsystem/kostindex
Forskarna vid Lunds universitet utvecklade ett kostindex, en egen modell med poängsystem för att kunna fastställa följsamhet till Eat-Lancetkosten och dess samband med dödlighet. Eat-Lancetkosten består av livsmedelskomponenter med bestämda kostintagsnivåer och förslag på referensintervaller som anses förenliga med optimal hälsa i olika populationer. Baserat på beskrivningar klassificerade forskarna Eat-Lancetkostens livsmedelskomponenter i livsmedel som vi antingen rekommenderas öka eller minska konsumtionen av. Livsmedelskomponenter vars intag rekommenderas öka är grönsaker, frukt, omättade oljor, baljväxter, fullkorn, nötter och fisk. De livsmedelskomponenter där ett begränsat intag rekommenderas är nötkött och lamm, fläsk, fågel, ägg, mejeriprodukter, potatis och tillsatt socker.
Kostindexet består av 14 livsmedelskomponenter som de fastställt utifrån Eat-Lancetkosten, med ett möjligt intervall på 0–3 poäng för varje komponent. Noll poäng anger låg följsamhet till målet för livsmedelskomponenten enligt Eat-Lancetkosten, och tre poäng hög följsamhet. Totala möjliga poängintervall är 0–42 poäng, där noll poäng innebär icke-följsamhet upp till 42 poäng för perfekt följsamhet. Forskarna utvärderade sedan studiedeltagarnas kostintag baserat på rapporterade mängder i gram per dag i rå vikt, vilket är i linje med hur kostintagsnivåer uttrycks Eat-Lancetkosten.

Kortfakta om studien
Ämne/nyckelord: Kostindex baserat på Eat-Lancet-kosten och dödlighet, hållbar utveckling, miljö, kost, näring, hälsosam kost, dödlighet, överlevnad. Forskningsområde: Epidemiologisk forskning. Typ av publicering: Peer review-granskad publikation. Studiedesign: Kvantitativ studie, forskarinitierad studie, registerbaserad studie, enkätstudie, orsak-verkan-samband, statistiska samband. Observationsstudie: Prospektiv, kohortstudie. Antal deltagare i studien: Friska frivilliga, totalt 22 421 deltagare från Malmö kost cancer-studien med ett åldersspann på 45–73 år, varav 8 568 var män och 13 853 kvinnor.

Källa:  Lunds Universitet

Föregående

Fetma hos fyra av tio covidsjuka vuxna på IVA