Hälsobarer – den nya snabbmaten?

| |

Konsumtionen av hälsobarer har de senaste åren ökat i takt med hälsotrendernas framväxt. Baren som har en låg kalorihalt, har till huvudsyfte att ersätta en måltid näringsmässigt, vilket kan bidra till viktminskning. En studie i konsumentbeteende visar att hälsobaren inte enbart konsumeras i viktminskningssyfte, utan att även faktorer som bekvämlighet, stressminimering och kontroll är avgörande. När tid för ätande väljs bort på grund av exempelvis stress kan hälsobaren användas i ett problemlösande syfte för att underlätta en specifik situation. Hälsobaren kan därmed i vissa fall ha blivit den nya snabbmaten, ett sätt att förenkla vardagen. Resultatet av undersökningen presenteras i en ny magisteruppsats i företagsekonomi vid Stockholms universitet.

Uppsatsen visar att den typiske konsumenten av hälsobarer är en kvinna i åldern 25-30 år med en hög grad av självmedvetenhet. Kvinnorna eftersträvar normen att leva ett sunt liv och har en förmåga att kombinera tankar med fysiskt handlande. De äter barer på grund av en vilja att lösa ett problem eller ändra ett dåligt mönster.
– Hälsobaren gör det lätt att hålla kontroll på vad du får i dig i form av kalorier och näring. Den är lätt att konsumera, du inte behöver tänka på maträtters näringsinnehåll och du behöver inte lägga ned tid på att laga och äta mat. Produkten kan med andra ord ses som ett hjälpmedel att uppnå bättre matvanor och känna sig hälsosam, säger studenterna Andrea Jacobsson och Susanne Lundberg, författare till magisteruppsatsen.
Undersökningen visar att faktorer som produktförpackning, namn och butiksplacering bidrar till att baren ses som hälsosam och av god kvalitet. Även priset kan kopplas till att produkten upplevs ha goda egenskaper. Idag återfinns hälsobarerna vanligtvis i affärers hälsokosthyllor, något som uppsatsförfattarna ifrågasätter med anledning av dess relativt höga sockerhalt och olika tillsatser. En intressant frågeställning är om och hur konsumtionen av hälsbarer skulle ändras ifall att hälsobarerna flyttade till en annan plats i butikerna eller om branschnamnet hälsobar ändrades.
– Trots det stora engagemanget kring vikt och att ”vara nyttig” visar många kvinnor ett lågt intresse för produktens faktiska näringsinnehåll. Att hälsobarer ofta exempelvis innehåller en stor halt av socker verkar många bortse ifrån. Vi tolkar det som att hälsobaren skapar en positiv känsla av att vara hälsosam, vilket leder till att näringsinnehållet försummas. Kvinnorna behöver ingen övertygelse om att produkten är nyttig, så länge uppfattningen av att vara hälsosam skapas. Därmed drar vi slutsatsen av att hälsobarens framgång till stor del kan hänföras till dess placering i butiker och marknadsföringen av produkterna, tillägger Andrea Jacobsson och Susanne Lundberg.
Undersökningen bygger på teorier inom konsumentbeteende och hälsa tillsammans med observationer och intervjuer i matbutiker i Stockholmsområdet. Därtill har även intervjuer genomförts med personer verksamma inom området för hälsa.
Källa: Stockholms Universitet

Föregående

Teens With Diabetes Might Need Help in Transition to Adulthood

Parents Keep Diabetic Teens on Track with Treatment

Nästa