Kräsmagade bordsgrannar och dyr mat kostar hälsan

| |

Att förändra våra matvanor i en hälsosam riktning kan vara svårt. Några som ofta står i vägen är vänner och familj, som har ett stort inflytande över vårt matval. Enligt Petra Jonsson Rydén vid Umeå universitet kan det också vara dyrare att äta sunt, och samhällsgrupper med knappa resurser kan därför ha svårare att välja hälsosamma livsmedel.
Dåliga matvanor kan leda till övervikt och sjukdomar, som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Men att ändra kosthållning är ofta lättare sagt än gjort. Dietist Petra Jonsson Rydén har i sin avhandling undersökt några av de faktorer som styr vårt ätande, och något förvånande motverkas ofta en kostförändring av personer i vår nära omgivning.
– Om familj och vänner inte vill äta en ny kost, är det svårt att hålla fast vid den i längden, säger Petra Jonsson Rydén.

Familj och vänner styr

Hon intervjuade ett antal personer som tidigare börjat äta en svensk variant av medelhavskost. De flesta hade lyckats fortsätta en tid med den nya kosten, men efter fem år hade de flesta återgått till tidigare vanor. En anledning var att det krävdes ett visst merarbete för att planera och laga maten, men framförallt berodde det på att familjen, särskilt maken eller makan, inte ville äta den.
Dessutom tog det emot att bli bjuden på middag hos vänner och bekanta, eftersom det kändes oförskämt att be om en viss sorts mat. Istället ”fuskade” de, något som minskade motivationen att fortsätta med den sundare kosten.

Nyttiga alternativ dyrare

Resultaten från två andra delstudier, där bland annat drygt 2 000 barn ingick, visar att de som äter nyttigare också betalar mer. En anledning är att hälsosam kost är mindre energität och mer varierad, men det är inte hela förklaringen.
– Exempelvis är fisk och nyckelhålsmärkt ost ofta dyrare än onyttigare alternativ, säger Petra Jonsson Rydén, men påpekar att det finns livsmedelsgrupper, som till exempel bröd, där nyttigare alternativ inte kostar mer.

Tidsbrist bakom kostnad

Att många hälsosamma matvaror kostar mer kan göra det alltför dyrt för vissa samhällsgrupper att äta nyttigt. I avhandlingen visar också Petra Jonsson Rydén att barn till föräldrar med kort utbildning och mindre kvalificerade yrken äter onyttigare och billigare mat. Men hon anser också att det inte behöver vara kostsamt att äta sunt, i alla fall inte ekonomiskt.
– Det går att äta både billig och hälsosam mat, men för att tillaga den kan det behövas mer tid, något som kan vara en bristvara för många idag, avslutar hon.

Fakta om disputationen

Fredagen den 3 juni försvarade Petra Jonsson Rydén, institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Toward an understanding of the barriers to and facilitators of dietary change. Svensk titel: Faktorer som underlättar respektive försvårar kostförändring.
Fakultetsopponent var docent Christina Bergh, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs Universitet.
Källa: Umeå Universitet

Föregående

Intensivträning i äldreboende hjälper trots både demens och undernäring

Signalfel i hjärnan ökar sug efter socker och droger

Nästa