Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret.

\n\n\n

Luciafirandet den 13 december är en ljusglimt i vintermörkret. När dagarna knappt gryr på norra halvklotet kommer lucia med hopp om ljusare tider. Här svarar Nordiska museets etnolog och intendent, Lena Kättström Höök, på åtta frågor om vår populära tradition.

Vem var Lucia?

– Enligt den mest spridda lucialegenden var Lucia en välbärgad jungfru och varmt troende kristen katolik som levde i Syrakusa på Sicilien i slutet av 200-talet. Hon dömdes till döden för sin tro, som var straffbar under romartiden. Den 13 december år 304 avrättades Lucia, och hon blev senare helgonförklarad av den katolska kyrkan. Eftersom helgon vanligtvis firas på sin dödsdag, deras himmelska födelsedag, fick hon sitt namn i almanackan på den 13 december.

Varifrån kommer luciafirandet?

– Luciasedens ursprung är komplext. Firandet härstammar från flera epoker, platser och religioner, och har genom åren varit både enkelt och överdådigt, skämtsamt och allvarligt, oskuldsfullt och oanständigt, heligt och profant, folkligt och aristokratiskt, privat och offentligt. Den tradition vi förknippar med dagens luciafirande härstammar från Västsverige, varifrån den under 1900-talet har spridit sig över hela landet och så småningom till övriga Norden och ut i världen. Det folkliga västsvenska lussefirandet var en lokal tradition med ett karnevalsliknande utklädningsupptåg den 13 december. I lussegången, som den beskrivs vid 1800-talets slut, förekom lussebrudar, lussekärringar och lussegubbar – och det var vanligt att man klädde ut sig könsöverskridande. Luciafirandet hade här mer karaktären av ett Halloweenupptåg med motsvarande ”bus eller godis”, där insamlad mat antingen åts upp av gruppen eller gavs bort till någon behövande i byn.

Varför firar vi lucia?

– Den västsvenska lussebruden hade mycket lite gemensamt med helgonet Lucia, och skiljer sig mycket från dagens högtidliga luciagestalt. Lussebruden beskrevs ibland som god, vacker och eftertraktad men ibland som ful, lösaktig och förtjust i karlar. Den äldsta kända bilden av en lucia återfinns på en akvarellerad tuschteckning av Fritz von Dardel, ”Lucedagen på Koberg”, från 1848. Skansen är en av de institutioner som har haft störst betydelse för att sprida och utforma luciatraditionen i Sverige i modern tid. Där inleddes firandet år 1892 med ambitionen att gestalta landets provinsiella festseder. Nordiska museets och Skansens grundare Artur Hazelius ville visa ”gamla bygdebruk” som lucia och stjärngossar. Men dessa hade ännu inte börjat uppträda tillsammans. Luciafirandet var då fortfarande något ganska okänt för de flesta stockholmare.

Hur länge har vi firat lucia?

– Det högtidliga luciatåget med vitklädd lucia och åtföljande tärnor, stjärngossar och ibland tomtar blev vanligt först på 1950-talet. Men historiskt sett är lucia en mycket äldre högtid än så och också en av de mest mångskiftande traditionerna i Sverige.

Varför sjunger lucia och vilka är med i luciatåget?

– Inspirationen till de stjärngossar och andra figurer som i dag ingår i luciatågen kom från början från medeltida katolska kyrkospel, så kallade stjärnspel eller trettondagsspel, där händelserna vid Kristi födelse dramatiserades. Dessa spel låg till grund för uppträdanden och folkliga julupptåg som förekom på landsbygden i Sverige på trettondagshelgen eller annandag jul. Stjärngossarna skulle föreställa de tre vise männen och kunde vara i sällskap av Herodes, Maria, Josef, julbocken och diverse knektar. En möjlig förebild till dagens sjungande luciagestalt var karaktären sångängeln eller sjungängeln. Sångängeln uppträdde i en lång, vit dräkt, ibland försedd med vingar, och hade en krona av lingonris, guld- eller silverpapper. Hans uppgift var att anföra sången eller bära stjärnan.

Varför äter vi lussekatter?

– I Holland och norra Tyskland finns ett jäst sött julbröd av vete kallat duivekater, som troligen exporterades till Göteborg av holländare på 1600-talet. På svenska lät det som ”dyvelskatter”, ”djävulskatter”. Troligen har ordet varken med katter eller djävlar att göra. När bullarna knöts till den 13 december bytte de namn till lussekatter. Idag är S-formen vanligast. Saffranet började användas i slutet av 1800-talet.

Vem får vara lucia?

– Luciafirandet väcker debatt när många gör anspråk på att veta hur det bör genomföras, vilka som ska delta och i vilka roller. Lucia har under århundradena bytt identitet och omskapar sig efter våra behov. Från att ha varit skämtsamt och bullrande har luciatåget blivit allvarsamt och högtidligt, rumsrent nog att välkomnas av Svenska kyrkan. Att traditionen inte är bestämd och enhetlig, varken historiskt eller i vår samtid, förklarar nog varför firandet ibland blir provocerande.

Firas lucia i andra länder?

– Luciaseden har spridits från Sverige till de flesta andra nordiska länderna, där den i vissa fall har laddats med nya betydelser. I Finland har den blivit en viktig identitetssymbol för den svenskspråkiga minoriteten. Under 1900-talet har luciafirandet blivit en symbol för Sverige i världen. I flera länder där svenskkolonier finns har firandet blivit en sammanhållande länk bland utlandssvenskar och emigrantättlingar, som till exempel i Spanien men kanske speciellt i USA, där svenskamerikanska föreningar började med luciafester redan på 1920-talet.

Lucia genom tiderna

Medeltid: präststudenter går stjärngossetåg i församlingarna under jullovet med inspiration från katolska kyrkospel.

1600-tal: Stjärngossar föreställande de tre vise männen sjunger sånger i byar kring trettondagshelgen. Traditionen lever vidare än idag bland annat på Möja i Stockholms skärgård.

1764: Lucia uppträder med vingar och serverar lussebeten till herrgårdsfolk.

1700–1800-tal: Manliga lucior på universiteten. Till lucia valdes ofta nationens vackraste förstaårsstudent.

1800-tal: Utspökade ungdomar går lussegång i byarna och tigger mat och dryck. Lussebruden beskrivs ofta som ful och lösaktig.

1820-tal: Den första kända lucia med ljus i håret – en dräng i Skinnskattebergs herrgård i Västmanland.

1800-talets mitt: Lucia som vi känner henne idag sprider sig från Västsverige främst i högreståndsmiljöer.

1800-talets slut: Luciafirandet sprids till Finland.

1892: Luciafirandet startar på Skansen i Stockholm för att visa upp lokala traditioner från Västsverige.

1928: Lucia blir en medial tävling anordnad av Stockholms Dagblad. Tärnor, stjärngossar och tomtar deltar.

1944: Luciatraditionen sprids till Danmark som en tyst protest mot den tyska ockupationen.

1950-tal: Luciafirandet blir allmänt i Sverige och sprids till Norge.

1990-tal: Luciafirandet sprids till Baltikum efter Sovjetunionens fall.

2000-tal: Heta känslor väcks när skolpersonal försöker begränsa eller styra olika karaktärers vara och icke vara i luciatågen.

2016: Åhlénskampanj med liten pojke som lucia skapar storm i sociala medier varefter filmklipp på Zlatan Ibrahimovic som lucia blir viralt.

2018–2019: Svårighet att få kandidater till luciatävlingar då tävling i skönhet upplevs otidsenligt.

Läs mer om lucia och andra högtider i Nordiska museets app Årets dagar. Hör Lena Kättström Höök, etnolog och intendent, berätta om lucia här: https://www.youtube.com/watch?v=GOecpfbvqzg\nLäs mer i boken ”Lucia i nytt ljus” som publicerades i november 2016 på svenska och engelska.

Källa: Nordiska museet

\n\n\n\n