Nationella riktlinjer för nutritionsbehandling vid celiaki – klara!

| |

I samband med att en ny version av Nationellt vårdprogram för celiaki lades fram vid årsskiftet, finns nu också i ett komplement efterlängtade Riktlinjer för nutritionsbehandling vid celiaki. Riktlinjerna är framtagna av dietister under ett redaktörskap av dietist specialiserad i pediatrik, Elin Malmberg Hård av Segerstad.

I Dietistaktuellt 6.17 argumenterade dietisterna Elin Malmberg Hård af Segerstad, Helena Mårtensson och Stine Størsrud, samt tekn dr i kemi Margareta Elding-Pontén, för att det krävdes nationella kostråd vid celiaki. Inte minst för att de som gavs ofta varierade över landet samt att de gränsvärden som fastställts inom EU var svårtolkade och ledde inte sällan till förvirring. Därtill kunde det också vara svårt för en enskild primärvårdsdietist med ett begränsat patientunderlag avseende celiaki, att hålla sig uppdaterad inom området och vara inläst på aktuell forskning. Nationella riktlinjer skulle råd bot på detta. Och nu är de här.

Riktlinjerna har skrivits som ett komplement till det nya vårdprogram som tagits fram av Svensk förening för pediatrisk gastroenterologi, hepatologi och nutrition (SPGHN), Svensk gastroenterologisk förening (SGF) och Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). (En orsak till programmets uppdatering är att serologiska markörer idag bedöms tillräckligt tillförlitliga under omständigheter för att ersätta en histologiskt bekräftad diagnos med tunntarmsbiopsi vid utredning av celiaki också hos vuxna.)

– Vårdprogrammet är en utmärkt sammanställning för hur man utreder och ställer diagnos, berättar dietist Elin Malmberg Hård av Segerstad vid Barnmedicin, Skånes Universitetssjukhus, men har tidigare varit bristfälligt när det kommer till att presentera evidens och rekommendationer för nutritionsbehandlingen. Vi frågade dem därför om inte vi som var engagerade i frågan kunde få ta fram ett kompletterande material som fokuserade just på behandlingen.

Gruppen fick klartecken och bestod av dem som skrev nämnda debattartikel i Dietistaktuellt samt av dietist Heléne Park Petersson. Under några intensiva år inventerade de befintlig forskning och gradvis växte riktlinjerna fram. Föreställningen har ju ofta inom vården varit att ”det är väl bara att undvika gluten om man har celiaki”. Så enkelt är det naturligtvis inte. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till som kontaminationsrisk, olika definitioner och tolkningar av ingrediensförteckningar. Andra viktiga aspekter är hur och när uppföljning bör göras eller hur hanterar man bristande följsamhet.

– Dokumentet utgör ett övergripande kunskapsstöd för de dietister, men även annan vårdpersonal, som känner att de behöver vägledning kring olika frågor i samband med rådgivning till sina patienter.

Men för dietisterna bakom riktlinjerna har arbetet också handlat om professionalism.

– Att vi som yrkeskår kan ge konsekvent och evidensbaserad nutritionsbehandling oavsett vilken dietist patienten får råd av och som bygger på aktuell forskning och evidens är en kvalitetsmarkör för vårt jobb, säger Elin avslutningsvis.

Dokumentet finns att tillgå här

Magnus Forslin

Föregående

Kokosolja ökar LDL signifikant

Dietistens redaktionella råd på plats

Nästa