Problem när hållbar utveckling ska genomsyra hem- och konsumentkunskapen

I Sverige har skolämnet hem- och konsumentkunskap av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten lyfts fram som en viktig aktör i utbildning för hållbar matkonsumtion. Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar möjligheten att agera som en viktig aktör för hållbar matkonsumtion. Det framgår av en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.

Sedan läroplansrevideringen 2011 har ämnet hem- och konsumentkunskap getts ansvar att även inkorporera perspektivet hållbar utveckling i alla ämnets kunskapsområden – som måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning. I jämförelse med exempelvis ämnets kursplan från 1962 innehåller de två senaste kursplanerna, från 2000 och 2011, också ett alltmer abstrakt och komplext innehåll.
Genom att studera kursplaner för hem- och konsumentkunskapen, klassrumsundervisning i årskurs åtta under en termin, elevers deltagande och respons samt lärares uttalade uppfattningar via intervjuer undersöker Emmalee Gisslevik vad införandet av perspektivet hållbar utveckling innebär i hem- och konsumentkunskapen.

Svårtolkat och komplext
– Det formulerade kunskapsinnehållet om mat har breddats och berikats på ett sätt som understryker ämnets och matens relevans inom lärande för hållbar utveckling i skolan. Samtidigt har ett stort ansvar lagts på ämneslärarna att tolka och översätta ett allt mer svårtolkat och komplext kunskapsinnehåll, säger hon.
Ämneslärare uppfattar sitt ämne som ett starkt och nödvändigt utbildningsbidrag för både individer och för samhället i stort.
– Men brister i skolledningarnas förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag reducerar lärarnas möjligheter att arbeta enligt den avsedda läroplanen. Det handlar bland annat om brist på etiska och miljövänliga matvaror samt tid för planering, inventering, hantering av rester och avfall. Det gör att arbetet med att implementera en utbildning om hållbar mat ofta blir knapphändigt eller fragmenterat, säger Emmalee Gisslevik.

Positiva förutsättningar
Resultaten av hennes klassrumsobservationer visar att det ändå är möjligt att behandla hållbarhetsaspekter som en del av den vardagliga måltidspraktiken. Där ges eleverna stora valmöjligheter i utförandet av måltiden, vilket skapar positiva förutsättningar även när eleverna har helt olika förhållningssätt till tankarna om hållbarhet.
– Kunskapsområdet är bland de främst prioriterade på den globala politiska agendan för hållbar utveckling. Samtidigt har hem- och konsumentkunskapsämnet fortfarande en mycket låg status inom det svenska skolsystemet. Den motsägelsen kan vara grundorsaken till de många problemen att nå ämnets mål och fulla potential, säger Emmalee Gisslevik.

Källa: Sahlgrenska sjukhuset